Fasta – ett naturligt inslag i kosten – Min hund vill ha riktig mat

Jag har, på senaste tid, rekommenderat fasta åt några hundägare vars hundar haft olika typer av matsmältningsproblem och/eller hudproblem. Gemensamt för problemen är att de har sitt ursprung i kosten. De frågeställningar som kommit in ser jag som ett tecken på att jag behöver ta upp det här med fasta i en artikel så att flera får ta del av informationen.

Jag har redan pratat om fasta i tidigare artiklar, bland andra dessa:

Men det är verkligen värt att lyfta ämnet i en separat artikel.

Fasta är ett naturligt inslag i kosten för vilda hunddjur och nödvändigt när kosten består av mycket animalier. Utan fastan fungerar elimineringen av nedbrytningsmaterial från ämnesomsättningen sämre och toxiska slaggprodukter riskerar att ackumuleras i blod och vävnader. Följden av detta blir att njurar och andra inre organ överbelastas – allt i kroppen hänger ju samman och inget organ är isolerat från andra organ. När toxiner sipprar ut genom huden triggas olika sorters hudproblem, som klåda och eksem.

Kroppen är ett eget litet komplett ekosystem, eller kretslopp, där allt handlar om metabolism – det som vi i vardagstal benämner som ämnesomsättning. Metabolismen håller kroppen vid liv och innefattar många olika processer; föda bryts ner och omvandlas för att förse systemet med energi medan oanvändbara rester (metaboliskt avfall) elimineras från systemet via urin, avföring, utandningsluft och även via huden.

Metabolismen delas i huvudsak upp i två faser: Anabolism (uppbyggnadsfasen) och katabolism (nedbrytningsfasen).

Under katabolism bryts protein, fett och kolhydrater ner till mindre och enklare molekyler vilket genererar energi till anabolismens uppgifter. Under anabolismen organiseras de nedmonterade molekylerna och läggs samman till större och komplexare molekyler som förser kroppens celler med energi.

Alla dessa processer pågår kontinuerligt i det tysta, bakom kulisserna. Vi märker inte särskilt mycket av det annat än vid toalettbesök eller vid enstaka, mer eller mindre avsiktliga utsläpp av gaser. Precis som med allt annat i naturen handlar även metabolismen om balans. Intag av föda och eliminering av avfall måste ske i samma takt annars uppstår obalans. När intaget av föda överskrider elimineringens kapacitet så börjar avfallet att ackumuleras och avfallet blir snabbt till toxisk belastning. När protein bryts ner genereras mycket kvävehaltigt avfall i form av ammoniak, urea, urinsyra och kreatinin som njurarna ska ta hand om. Om det blir för mycket av dessa ämnen skapas en toxemi (ackumulering av toxiner) som kan få allvarliga konsekvenser.

Det är här som fastan kommer in och löser problemen. För genom att minska eller helt pausa intaget av föda så ger vi elimineringsprocesserna en välkommen avlastning och kroppen får chans att hinna i kapp med städningen.

Fastan

Först vill jag ta upp detta som jag kallar för semifasta, med vilken jag avser en kost som endast består av vegetabilier. Detta är något som jag tar upp i min bok[1], där jag skriver så här:

”Lika viktig som fastan är för en köttätare, lika viktig är semifastan. Tanken med semifasta är att efterlikna de av vargens mattillfällen som inte utgörs av animalier, eller som är protein- och fettfattiga. Semifasta är hela dagar eller hela måltider när hunden äter enbart mogen frukt som innehåller mycket lättillgänglig energi men som inte kräver mycket av det metaboliska systemet. Semifastan kan också bestå i att hunden får gnaga på ben helt utan eller med mycket lite kött och fett på.

Om hunden inte mår bra av att fasta en hel dag så är semifastan ett nödvändigt alternativ. Dagar av semifasta bör alltid vara en del av hundens kost, oavsett vilken utfodringsmetod man använder.”

Om hunden har hälsoproblem, eller om den ska ställas om från processat foder till riktig mat, så kan man göra på följande vis:

Dag #1: Börja (om det är genomförbart) med minst en dags helfasta med endast melonvatten; mosa lite vattenmelon och blanda med dricksvattnet för mineraler och energi (men tvinga inte hunden att dricka om den inte vill).
Dag #2: Därefter minst en dags semifasta med väl mogen frukt och/eller rotgrönsaker och ovanjordgrönsaker, beroende på vilket hunden föredrar. Det viktigaste är att animalier helt utesluts.
Dag #3: Tidigast tredje dagen kan magra animalier serveras, med max 50% av den totala fodergivan). Exempel på magra animalier är nötfärs med max 5% fett; naturell cottage cheese/filmjölk/yoghurt; vit fisk; kyckling utan skinn. Man kan också eventuellt börja lägga till välkokta gryn/cerealier, särskilt för stora hundar när ekonomin är avgörande.

Den här magra kosten ges från dag 3 – 5. Efter detta kan mängden animalier eventuellt utökas.

Om hunden är frisk och inte har hälsoproblem så lägger man in en dag med helfasta och/eller en dag med semifasta med jämna mellanrum. Däremellan kan hunden äta som vanligt.

Håll i minnet att desto mer animalier kosten innehåller desto större blir behovet av regelbunden fasta och/eller semifasta.

Hämta gärna inspiration från min lista med förslag på ingredienser för hemlagad hundmat. Den laddas ner gratis här: Förslag på ingredienser för hemlagad hundmat

Det är självklart inte så att det endast är animalier – som ju är naturligt för den carnivora hunden att äta – som ställer till med problem. Även vegetabilier skapar metaboliskt avfall och kan orsaka matsmältningsproblem. Men faktum är att hundens matsmältningssystem är dåligt designat för att spjälka komplexa kolhydrater som stärkelse. Det mesta av vegetabilierna passerar osmälta rakt igenom systemet och ut via avföringen och endast en liten del kan omvandlas till energi. Faktiskt använder vi främst vegetabilier i hundens mat som grovfoder, precis som när vi människor äter fibrer för att hjälpa matsmältningen och öka mättnadskänslan. Undantaget är frukt som innehåller enkla kolhydrater (monosackarider) vilka mer direkt kan användas som energi.

Jag rekommenderar följande artiklar för mer information och inspiration:

Valpar och fasta

Vi får ofta höra att valpar inte alls bör fastas och att det till och med kan vara farligt. Även om det är sant att valpar frekvent diar sin mamma under sina första levnadsveckor så kan de, så snart som de är avvanda, fasta precis som vuxna hundar. I naturen är tillgången på föda sporadisk och inkonsekvent och den vilda hundmamman kan sällan förse sina valpar med mat varje dag. Valparna får faktiskt finna sig i att fasta, till och med dagar i sträck, medan mamman är ute och jagar. Det är alltså inte naturligt för hundvalpar att äta frekvent ända tills de är fullvuxna. Det är däremot helt naturligt för dem att fasta, i alla fall en dag åt gången.

Undantagen

De hundar, valpar som vuxna, som möjligtvis skulle kunna missgynnas av att helfasta är de som länge ätit stärkelserika torrfoder, vilka ger en svajig blodsockerkurva. Dessa hundar kan få vänjas vid fasta genom att semifasta. Det vill säga, när hunden ska ställas om från processat foder[2] till riktig mat[3] så görs detta genom en dags semifasta, i stället för helfasta. Så snart som omställningen till en naturlig, hemlagad kost är avklarad så kan även dessa hundar dra fördel av helfasta.

Nu hoppas jag att du ska känna dig trygg med att låta hunden få fasta. Det är inte alls någon bestraffning utan snarare något man gör i största välmening och omtanke om hunden. Att bryta matvanorna kan vara lite upprörande i början – för både människa och hund – men hunden lever i nuet och glömmer snart bort det missade mattillfället och följer dig glatt på promenader och aktiviteter. Hundens lever har utökad kapacitet att omvandla glykogen till glukos, något som den nedärvt från sin nära släkting, vargen. Utan den här funktionen skulle vargen få mycket svårt att få tag i färska animalier för den skulle helt enkelt inte ha energi till att jaga på fastande mage. Fasta är alltså ett helt naturligt inslag i vargens och hundens diet.

Varma hälsningar till alla hundar och deras människor.

[1] Anne-Li Strand: ”Min hund vill ha riktig mat”.

[2] Skillnaden mellan processad mat och riktig mat

[3] Övergång till riktig mat – därför behövs ingen infasning