Vad ska man med fodermatematik till?

Ja, det kan man ju fråga sig. Vilka ingredienser som fodret innehåller framgår ju i innehållsförteckningen, och hur mycket protein och fett fodret innehåller framgår ju i den garanterade analysen – vad ska då vidare uträkningar vara bra för?

Egentligen så tycker jag faktiskt att det här med kalkyler och uträkningar är lite överkurs och resultaten ganska onödigt vetande. Att färskfodren innehåller vansinniga fetthalter, att vissa foder har onaturliga proteinhalter och att kolhydratinnehållet är högt i såväl spannmålsfria foder som i de med spannmål är ganska uppenbart, även utan noggrannare kalkyler. Men så inser jag att det må vara uppenbart för mig, som har ett hårt tränat öga och vet precis vad jag ska titta efter, men kanske inte är lika uppenbart för alla?

Jag inser att det kan vara bra för alla hund- och kattägare att känna till åtminstone lite grann om fodermatematik. För om man till exempel vill jämföra näringsinnehållet i skilda fodertyper, som torrfoder och blötfoder, så är det helt nödvändigt att göra jämförelsen på torrsubstansbasis, annars bli det helt fel. Så det vi ska lära oss nu är hur man jämför näringsinnehåll i torrsubstans och hur man räknar ut kolhydratinnehållet i ett foder.

(Näringsinnehåll som presenteras i exemplen är hämtade från respektive produkts hemsida.)

Torrfoder och blötfoder

Låt oss nu gå rakt på några exempel där en jämförelse baserad på torrsubstans är helt nödvändig för att jämförelsen överhuvudtaget ska bli rättvis.

I tabellen ser du två olika foder varav ett är ett konserverat blötfoder och ett är ett klassiskt extruderat [1] torrfoder. Kan du räkna ut vilket foder som innehåller mest protein?

*Konserverat blötfoder*	*Extruderat torrfoder*
1) Nature Diet Chicken	2) Eukanuba Adult Lamb & Rice Small & Medium
Protein 10%	Protein 24%
Fett 8%	Fett 15,5%
Vatten 72%	Vatten 8%

Vid första anblicken ser det ut som om torrfodret leder proteinstriden med hästlängder, eller hur? Men om vi i stället jämför proteinhalten i torrsubstansen så framstår en helt annan bild.

Torrsubstansen utgörs av allt som inte är vätska. Alltså räknar vi på 100 %, minus andelen vätska. I ovanstående exempel blir det alltså ’100 minus 72’ respektive ’100 minus 8’. Då får vi fram följande torrsubstanser:

1) 28%
2) 92%

Nu när vi vet torrsubstansen så går vi vidare och jämför proteinhalterna.

Så här ser formeln för uträkningen ut:

» % protein ÷ % torrsubstans x 100

Så här räknar vi:

1) 10 ÷ 28 = 0,35 x 100 = 35% protein
2) 24 ÷ 92 = 0,26 x 100 = 26% protein

Som du ser så innehåller faktiskt blötfodret betydligt mer protein än torrfodret, trots att analysen på förpackningen visade tvärtom.

Precis samma kalkyl kan användas för att jämföra fetthalten.

Så här ser formeln för uträkningen ut:

» % fett ÷ % torrsubstans x 100

Så här räknar vi:

1) 8 ÷ 28 = 0,28 x 100 = 28% fett
2) 15,5 ÷ 92 = 0,16 x 100 = 16,8% fett

Låt oss göra en jämförelse mellan två foder med riktigt höga proteinkoncentrationer och se var vi hamnar.

*Lufttorkat foder 14% vätska*	*Extruderat torrfoder 10% vätska*
1) ZiwiPeak Dog Air-Dried Venison	2) Orijen Dog Orginal
Protein 45%	Protein (min.) 38%
Fett 25%	Fett (min.) 18%
Vatten 14%	Vatten (max.) 10%
Torrsubstans 86%	Torrsubstans 90%

Så här räknar vi:

1) 45 ÷ 86 = 0,52 x 100 = 52,3% protein
2) 15,5 ÷ 90 = 0,42 x 100 = 42,0% protein

Att de här foderprodukterna innehåller höga proteinkoncentrationer förstår vi bara genom att titta på analysen på påsen. Och plockar vi sedan bort vätskan så blir det ännu värre. När man ser sådana här proteinkoncentrationer så förstår man hur oerhört viktigt det är att återställa vätskan, annars kommer hunden att lida av uttorkning.

Mer om vätska kan du läsa i den här artikeln: Det livsviktiga vattnet.

Protein och fett i färskfrysta foder

Låt oss titta på några av de mest populära färskfodren på marknaden och jämföra protein- och fetthalter. Det som dessa foder har gemensamt är att de inte innehåller några vegetabilier alls.

1) VOM Active	2) MUSH Vaisto® Grön	3) Fodax Neutral
Protein 15%	Protein: 14,9%	Protein: 14%
Fett 19%	Fett: 15,8%	Fett: 15,5%
Vatten 63%	Vatten 65,3%	Vatten 62%
Aska 5%	Aska: 2%	Aska: 2,5%
Torrsubstans 37%	Torrsubstans 34,7%	Torrsubstans 38%

Du kommer ihåg formeln:

» % näringsämne ÷ % torrsubstans x 100

Detta är resultaten:

1) Protein 40%; Fett 51%
2) Protein 43%; Fett 45,5%
3) Protein 36,84%; Fett 40,78%

Resultaten vi får fram genom att räkna på torrsubstans är ganska dramatiska. Att dessa foder innehåller mycket höga fetthalter förstår vi redan när vi tittar på analysen på förpackningen. Fetthalterna antingen tangerar eller överskrider proteinhalten i samtliga exempel. Man skulle kunna tro att dessa foder är tänkta till slädhundar i Alaska, som sover ute i snön på nätterna, i minus 40° kyla. Men så är det inte. Dessa foder är för normalaktiva vuxna hundar.

Kolhydrater

Du har kanske undrat varför kolhydrater inte finns med i analysen på foderförpackningen, tillsammans med protein och fett? När kolhydrater utgör en så pass stor del av de allra flesta foder tycker man att procentandelen borde framgå klart och tydligt. Men så är det alltså inte. Och det har sina randiga och rutiga skäl – som allt annat i djurfodervärlden:

Hundar och katter har inget behov av kolhydrater överhuvudtaget. Detta känner man väl till hos AAFCO och FEDIAF[2] som därför inte har några fastställda minimum- eller maximumnivåer för hur mycket kolhydrater som ska, eller får ingå i hund- och kattfoder. Ett foder kan alltså i princip innehålla hur mycket eller hur lite kolhydrater som helst. Och eftersom inga min-/maxnivåer är fastställda behöver fodertillverkaren heller inte deklarera mängden kolhydrater i fodret.[3]

Men vi kan faktiskt själva enkelt räkna ut hur mycket kolhydrater ett foder innehåller.

Genom att lägga samman posterna protein, fett, vätska och aska och subtrahera summan av dessa från 100 % får vi fram procentandelen kolhydrater.

Så här ser formeln ut:

» 100 – (protein + fett + vätska + aska) = % kolhydrater

Exempel

Först bara lite förklaringar:
Aska är en post i analysen som beskriver den sammanlagda mängden mineraler som finns i fodret. Aska finns inte alltid med i analysen på förpackningen men ett genomsnittligt värde i torrfoder är cirka 7–8% och cirka 1,5% i blötfoder.

Vatten/fukt/vätska behöver bara deklareras om det överstiger 14% i en torkad produkt och finns inte alltid med i analysen på förpackningen. Ett genomsnitt av vätskehalten i torrfoder är runt 10%.

Spannmålsfria foder

Vi börjar med att titta på tre populära torrfoder från tre olika tillverkare. Det som dessa foder har gemensamt är att de alla är spannmålsfria.

1) Orijen Original	2) Appetitt Adult Maintenance Medium Breed	3) Purenatural Grain Free Turkey
Protein 38%	Protein: 25 %	Protein: 26%
Fett 18%	Fett: 16%	Fett: 14%
Vatten 12%	Vatten 10%*	Vatten 8%
Aska 8%*	Aska: 6,8%	Aska: 8%

* Näringsvärdet finns inte med i analysen och därför använder vi ett genomsnittligt värde i stället.

De resultat vi får i våra exempel är:

1) 100 – 76 (38+18+12+8) = 24% kolhydrater
2) 100 – 57,8 (25+16+10+6,8) = 42,2% kolhydrater
3) 100 – 56 (26+14+8+8) = 44% kolhydrater

Foder med spannmål

Låt os titta på tre populära torrfoder som inte är spannmålsfria.

1) Four Friends Adult	2) Royal Canin Medium Adult	3) Magnussons Meat & Biscuit Adult
Protein 26%	Protein: 25%	Protein: 24%
Fett 15%	Fett: 14%	Fett: 12%
Vatten 10%	Vatten 9,5%	Vatten 9%
Aska 6,3%	Aska: 5,4%	Aska: 6,5%

De resultat vi får i våra exempel är:

1) 100 – 57,3 (26+15+10+6,3) = 42,7 % kolhydrater
2) 100 – 53,9 (25+14+9,5+5,4) = 46,1 % kolhydrater
3) 100 – 51,5 (24+12+9+6,5) = 48,5 % kolhydrater

Det är lätt att förledas till att tro att andelen kolhydrater är betydligt mindre i ett spannmålsfritt foder än i ett med spannmål. Men som vi ser i exemplen är skillnaderna marginella. Utom i fallet med Orijen Original där i stället andelen protein och fett är extremt hög.

Man ska också komma ihåg att bara för att ett foder är spannmålsfritt [4] betyder inte det per automatik att fodret är bättre för hunden eller katten än ett foder med spannmål i. I stället för spannmål används i stället andra stärkelserika ingredienser, till exempel ärtor, linser och bönor. Proteinkoncentrat, som ärtprotein och potatisprotein [5], är vanliga i spannmålsfria foder.

Gån ut i världen och räkna!

Så kära hundvänner; nu avslutar jag för den här gången. Kanske är informationen i den här artikeln inte den mest livsviktiga, men jag hoppas att du ändå får ut något av den. Att välja foder till hunden eller katten är sannerligen ingen enkel uppgift och den blir inte enklare av att innehållsförteckningar och analyser är en snårskog av siffror som utstuderat designats för att vi ska gå vilse i den.