Kan hunden få för mycket kött?

Ja, jag vet att jag har pratat (eller tjatat?) om det här förr. Jag börjar känna mig som en gammal hackig skiva… Men frågorna fortsätter komma och problemen som orsakas av överutfodring verkar inte avta eller minska. Snarare tvärtom. Jag får fortfarande samtal varje dag från hundägare vars hundar fått diagnosen ”allergi” eller pankreatit eller som har magproblem av något slag. Därför känner jag att jag måste ta upp ämnet igen, och tjata lite till.

I slutet av artikeln, i referenserna, finns förslag på andra artiklar som jag skrivit, som också tar upp sådant som berör protein, fett och överutfodring.

Självklart ska hunden äta kött!

Jag har i en tidigare artikel tagit upp ämnet om vad som är naturlig mat för hunden[1]. Att hunden är en carnivor – en köttätare – borde det inte längre finnas några tvivel om. Så den frågan kan vi väl arkivera nu? Åtminstone gör jag det.

Frågan är alltså inte om hunden behöver animalier (kött och allt annat från djur) i sin kost; frågan är hur mycket och vilka animalier hunden behöver äta för att må bra och frodas.

Alltsedan trenden med färskfoder startade har både andel och typ av vegetabilier, i all kommersiell hundmat, genomgått stora förändringar. Glutenfritt har blivit ett försäljningsargument och spannmålen får bära skuld för allt som gått fel med hundarnas mat.

Till viss del är den här nya trenden positiv, men tyvärr har det gått till överdrift. Vi måste sansa oss lite och lära oss att förstå nyanserna.

Att blanda en viss andel potatis, ris eller andra gryn i den hemlagade hundmaten kan inte jämföras med de stora mängder spannmålsmjöl, proteinkoncentrat[2] eller rena gluten- och stärkelsetillsatser som blandas i kommersiella foder – frysta, torra eller blöta. Varken form eller mängd kan jämföras. Det är faktiskt helt ojämförbart!

Men vegetabilier är väl inte naturligt för hunden?

Så länge vi inte glömmer bort att variera de vegetabilier hunden äter, så är det mycket liten risk för kostrelaterade problem. Jag anser att vegetabilierna kan få ta stor plats i hundens kost, så länge som de varieras och används på rätt sätt.

Och om vi ska stirra oss blinda på vad som är naturligt eller onaturligt för hunden att äta och om vi på alla sätt ska försöka efterlikna vargens kost, ja då står vi inför en ännu större utmaning. Då måste vi också börja utfodra hunden lika varierat, oförutsägbart och inkonsekvent som vargen äter i det vilda.

Vad sägs om följande diet?

Dag 1: 1 hare.
Dag 2–7: fasta.
Dag 8: 1 oplockad fågel.
Dag 9–10: fasta.
Dag 11: 1 sork (svald hel) och lite kaninlortar.
Dag 12: bär och lite fallfrukt.
Dag 13: ben och lite annat från ett halvruttet kadaver.
Dag 14: fasta.

Vi ska också ha i åtanke att under hela den här 14-dagarsperioden rör sig vargen över stora arealer. Den kan faktiskt vandra flera mil per dygn.

Om våra hundar kunde få äta och leva på samma sätt som vargar och andra vilda hundar så vore allt frid och fröjd. När kosten är sparsam och oregelbunden mår hundkroppen som bäst.

Skillnaden mellan vilt och farmat

Den vilda vargens föda är varierad och sporadisk. Men det finns även en annan faktor som spelar en avgörande roll och det är att vargens animalier kommer från vilda djur. Vilda djur äter sin naturliga föda och har därför en naturlig och komplett näringsprofil. De vilda djurens kroppar är dessutom magra – utom inför den kalla årstiden då de lägger på sig rejäla fettdepåer, vilket fantastiskt nog sammanfaller med att även vargen behöver bygga upp sina egna fettreserver inför en tuff vinter. Naturen har en förmåga att balansera saker och ting.

Farmade djur, eller produktionsdjur, alltså de djur som föds upp för att slaktas och bli livsmedel, har en snedvriden näringsprofil och onaturligt höga fetthalter. Det blir så eftersom de stackarna tvingas äta processad och onaturlig mat som består av upphettade spannmål, syntetiska aminosyror och en uppsjö av olika onaturliga näringstillsatser. Med andra ord äter produktionsdjuren precis den sorts foder som vi vill undvika när vi ger hundarna färskfoder, eller hemgjord mat, eller BARF.

Den moderna hundens bytesdjur[3], alltså produktionsdjuren, är lika sjuka som hundar som äter processade foder. Den enda skillnaden är att produktionsdjuren har en beräknad livslängd på endast ca. 1,5 år.

Vansinniga fetthalter

Produktionsdjuren drivs upp i en rasande takt för att så snabbt som möjligt bli slaktfärdiga och ge högsta möjliga avkastning. Fetthalterna i de slaktrester som blir till hundmat har ökat dramatiskt under de senaste åren. I många färskfrysta hundfoder är fetthalten lika hög eller till och med högre än proteinhalten, vilket är ett mycket allvarligt problem.

För mycket fett i kosten kan orsaka näringsbrister och obalanser. Det beror helt enkelt på att kroppens energibehov är uppfyllt innan kroppen har hunnit tillgodogöra sig övrig näring i födan. Maten passerar genom kroppen alltför snabbt och många hundar blir lösa i magen. Hos många hundar ser man även en avmagring som tyvärr ofta misstolkas som att hunden behöver ännu mer fett i maten. Hos många hundar ser man även dålig pälskvalitet och mer eller mindre svåra hudproblem, som till exempel klåda och allergiska symtom. Tyvärr tolkas ofta även detta som att hunden behöver mer fett varpå man kanske sätter in alla möjliga oljor, vilket bara bidrar till att förvärra situationen ytterligare. När det går riktigt illa kan hunden drabbas av pankreatit – inflammerad bukspottskörtel[4].

För att inte obalanser ska uppstå behöver hunden få lika mycket av sin energi från protein som från fett. Därför får aldrig fetthalten i kosten aldrig vara högre än max hälften av proteinhalten.

Kött från viltlevande vilt känt för att vara mycket magert. De vilda djurens kött är också känt för att ha god inverkan på kolesterolvärdet och ge rätt sorts fettsyror i rätt balans. Det är också känt för att vara rikt på antioxidanter, som till exempel naturligt E-vitamin. Tyvärr kan inte detsamma sägas om farmat vilt, eller andra farmade djur. Då är det faktiskt precis tvärtom; kött från farmade djur har onaturlig fetthalt med onaturlig fettsyraprofil, innehåller lite E-vitamin och har dålig inverkan på kolesterolvärdet.

För att sammanfatta det hela:

Vi kan inte hålla på och mata hundarna dagligen med stora mängder animalier och i synnerhet inte med animalier som har extrema fetthalter. Ska hunden äta animalier varje dag och vid varje måltid – vilket på inget sätt är nödvändigt – ja då måste animalierna ha normala fetthalter, helst under 5% men absolut max 10%.

Och även om animalierna är magra kan hunden som äter ett eller flera mål dagligen likväl inte äta hela eller större volymen av sin föda i form av animalier. Kroppens organ kommer då att ha fullt sjå med att ta om hand och eliminera alla de restprodukter som metabolismen skapar. När kroppen misslyckas med att hålla rent, när njurarna inte längre kan upprätthålla syra/bas-balansen, ja då har vi en hund med allergiska symtom, som till exempel klåda.

Hunden som äter varje dag måste få mer än bara animalier. Den måste också få sådant som ger bulk och volym, som ger mage och tarmar något att jobba med och som saktar ner matens passage.

Grundpelarna i kosten kan se ut så här:

1/4 – 2/4 ANIMALIER – Varav ca. 80% är magert kött eller fisk eller ägg; ca. 10% är ätbara ben; ca. 5% lever och 5% andra organ, som t.ex. vom, lunga, hjärta. Fet fisk (ej odlad) ersätter köttet med ca. 120 gram / 10 kg kroppsvikt / vecka.

2/4 – 3/4 VEGETABILIER – Livsmedel som hjälper tarmfunktionen och som minskar fett- & proteinkoncentrationen i måltiden, som t.ex. grönsaker och rotfrukter, potatis, bulgur, quinoa, råris, bovete, hirs, väl mogen frukt, etc.

Se gärna mina förslag på ingredienser som du laddar ner gratis här: Förslag på ingredienser för hemlagad hundmat

Se gärna också bilagan till boken för mer tips, du laddar ner den gratis här: Bok & bilaga

Vad som är rätt mängd animalier för just Din hund måste du prova dig fram till. Ju yngre och ju högre energibehov – desto mer animalier kan hunden få.

Har hunden klåda och/eller magproblem – experimentera och prova dig fram med att justera mängden animalier och se framför allt till att animalierna inte är för feta. Öka volymen i maten genom att fylla upp med vegetabilier.

Om hunden behöver ta sig i vikt ska du inte bli frestad att öka på andelen animalier, och du ska absolut inte ge hunden mer fett. Fortsätt med magra animalier och öka volymen i maten genom att öka alla ingredienser proportionerligt, eller genom att fylla upp med mer vegetabilier.

Hunden som behöver gå ner i vikt kan få lite mer av animalier – de ska dock fortfarande vara magra – och lite mindre av vegetabilier, i synnerhet sådana som ger snabba kolhydrater. Satsa på fullkornsprodukter, som råris, fullkornsbulgur och pasta. Justera proportionerna när önskad vikt nåtts.

Varma hälsningar till alla hundar, och deras människor

Relaterade artiklar:

[1] Vad är naturlig mat för hunden?

[2] Hydrolyserat protein och proteinkoncentrat

[3] Den moderna hundens bytesdjur; Det stora fettdillemat

[4] Bukspottskörteln – vad brist på enzymer ställer till med; För mycket av det goda – överutfodrar vi hundarna?


Spannmålsuppfött	Gräsbetande