Godis är också mat!

Det är lätt att frestas av zoobutikernas hyllmetrar med allehanda godis- och tuggprodukter, inte minst när de lockar med påståenden om mindre tandsten, friska leder, frisk hud, probiotisk effekt, med mera.

Hundfoderindustrin är en gigantisk miljardindustri – hundgodisindustrin är ännu större. Det är en marknad som är oerhört svår för konsumenten att få insikt i, där fusket är utbrett och genvägarna lönsamma för tillverkarna. De vackert förpackade godbitarna gömmer många gånger alla möjliga sorters färg- och smakämnen, konserveringsmedel och ibland faktiskt rena gifter, blandade med alla möjliga skräpingredienser.

Godis = mutmat

Det behövs väl knappast sägas, men jag säger det ändå: Godis är ett mänskligt påhitt.

För hundar finns ingen skillnad mellan godis och mat – allt är mat! Jag föredrar faktiskt att kalla det för belöningsmat, eller kort och gott: Mutmat.

Mutmat är ett effektivt hjälpmedel när vi av skilda anledningar vill träna hunden att göra som vi vill. Och med handen på hjärtat så kan nog de flesta av oss erkänna att vi då och då tar till lite mutmat när vi vill döva vårt samvete, till exempel över att behöva lämna våra älsklingar ensamma. Men det är mycket viktigt att komma ihåg att oavsett vilken avsikten med mutmaten är, hur mycket mutmat det handlar om, eller vilken sorts mutmat det handlar om, så måste mutmaten alltid räknas med som en del av hundens kost.

När vi börjar tänka på godis som mat blir det lättare att förstå att valet av denna typ av mat är precis lika viktigt som valet av fodertyp. Precis som hundens måltider ska bestå av riktigt mat måste även belöningsmaten, eller mutmaten, bestå av riktig mat.

Olämplig mutmat

Bara för att illustrera precis hur vilseledande presentationen av en produkt kan vara tar jag upp ett riktigt skräckexempel.

Att Nestlé Purina hör till bland de allra värsta förövarna när det gäller angrepp på djurhälsan är ingen nyhet – de hamnar ofta i blåsväder med sina produkter. Men det här är skandalöst till och med med Purina-mått mätt. Den här produkten marknadsförs som hälsosamt tandtugg, med jordnötssmör:

“Beneful Healthy Smile Dental Twists Peanut Butter For Small Dogs

Rice, Glycerin, Wheat Flour, Water, Wheat Gluten, Sugar, Chicken By-Product Meal, Corn Germ Meal, Gelatin, Brewers Dried Yeast, Hydrogenated Corn Syrup, Parsley Flakes, Animal Fat Preserved with Mixed-Tocopherols, Sodium Caseinate, Tricalcium Phosphate, Added Color, Salt, Natural and Artificial Peanut Butter Flavor, Phosphoric Acid, Sorbic Acid (a Preservative), Maltodextrins, Natural and Artificial Flavors, Calcium Propionate (a Preservative), Yellow 5, Yellow 6, Blue 1, BHA (a Preservative), BHT (a Preservative), Calcium Carbonate, Citric Acid.”

Markerat med fet text är ämnen som tillhör en eller flera av följande kategorier:

  • sockertillsatser
  • syntetiska och kroppsfrämmande
  • kända gömmor för skadliga ämnen (t.ex. melamin, metanol, glutamat)
  • under utredning som potentiella eller redan kända hälsorisker

Och då har jag bara markerat det allra värsta. Faktum är att varenda ingrediens i den här produkten kan ifrågasättas.

Purinas varumärke Beneful säljs visserligen inte i Sverige, men detta ger en tydlig indikation om företaget Nestlé Purinas grundläggande värderingar.

På Purinas svenska hemsida beklagar man sig (texten är numera borttagen):

”Tyvärr är våra Beneful produkter inte längre tillgängliga på den svenska dagligvarumarknaden.”

Exemplet ovan har en innehållsförteckning som, om man bara ger sig tid att läsa den, är ganska genomskinlig och uppenbar och borde vara direkt avskräckande.

Men man ska komma ihåg att även om man stöter på en innehållsförteckning som är relativt kort och inte innehåller några uppenbara hemskheter, så kan produkterna likväl gömma sådant som vi absolut skulle valt bort, om vi hade fått välja. Till exempel kan en eller flera av de enskilda ingredienserna ha behandlats med kemiska antioxidanter[1] även om detta inte framgår på förpackningen. Det hjälper därför att känna till tillverkarens grundläggande värderingar och inställning till ingrediensernas kvalitet.

E 422 Glycerin

Det går inte att prata om kommersiellt hundgodis utan att prata om glycerin, eller glycerol, eller propantriol – kärt barn har många namn. Glycerin är en vanligt förekommande ingrediens – inte bara i godisprodukter, utan även i foder och särskilt i semifuktiga foder. Glycerin är en vätskebindande och sockerhaltig smakförstärkare som även har en konserverande effekt. Tidigare var det mesta av glycerinet i hundgodis- och foderprodukter en biprodukt från tvåltillverkning – vilket kan verka illa nog, men det blir faktiskt värre. För numera kan faktiskt glycerinet i godiset eller fodret vara en biprodukt från biobränsletillverkning. Att det står ”naturligt” glycerin på påsen är vilseledande, för även glycerin från biobränsletillverkning marknadsförs som naturlig[2]. I takt med att produktionen av biobränsle ökar, ökar också behoven av att bli av med biprodukterna. I vanlig ordning vänder man sig mot sällskapsdjursfoderindustrin, där man vet att det mesta går att dumpa.

För några år sedan pratades det mycket om hur hundar som ätit torkade hundgodisprodukter tillverkade i Kina fått svåra och akuta förgiftningssymptom[3] som de i många fall dött av. Efter åtskilliga tester har man fortfarande inte klarlagt anledningen till att så många hundar drabbats av bland annat fanconis syndrom[4][5] efter att ha ätit de utpekade produkterna. Vissa misstankar riktas mot ett särskilt glycerin som framställts i Kina ur en mycket giftig planta. Det existerar dock ännu inte något test som kan identifiera det eventuella giftet och jag har i dagsläget inte funnit någon information om att mysteriet skulle vara definitivt löst. Poängen är, att när vi inte känner till glycerinets ursprung eller vad det framställts av så innebär det att glycerin är ännu en ingrediens vi gör klokast i att avstå ifrån.

Men glycerin är bara toppen på isberget. Som jag ser det behöver det inte alls handla om just giftigt glycerin från Kina. Fallen av hundar som förgiftats av kinesiska produkter kan lika gärna bero på någon annan godkänd tillsats, som etoxikin, BHT eller BHA[6]. Andra utbrott av fanconis syndrom, bland annat i Australien, har kopplats till andra godisprodukter än kycklingprodukter, och faktiskt också till ”högkvalitativa” foder.[7]

Som alltid när vi pratar om processade, framställda produkter så skulle det här avsnittet kunna bli hur långt som helst. Men låt oss nu lämna tråkigheterna och i stället fokusera på vad som är lämplig mutmat.

Lämplig mutmat

Det är inga problem att använda mutmat för att träna, belöna och stimulera hunden. Det är heller inga problem att låta hunden få smaka människomat i köket eller vid middagsbordet. Jag är absolut ingen förespråkare för strikta dieter och bergfasta principer. Så länge som den huvudsakliga kosten är sund och naturlig så mår de flesta hundar bra av att äta lite av varje. Det viktiga är att man är medveten om vad man ger, hur mycket man ger och att denna extramat också är mat.

Det kan inte sägas nog ofta: Kom ihåg att räkna med all mutmat i hundens dagliga fodermängd! Det gäller i synnerhet om mutmaten är animalisk. Till exempel är ett enda torkat grisöra mer än en hel måltid för en liten hund.

Lämplig mutmat är färska, alternativt torkade, naturliga produkter. Och med naturliga produkter menar jag sådant som inte genomgått någon annan form av process annat än att de styckats av från sin ursprungskälla och torkats. Det kan vara både animaliska och vegetabiliska produkter.

Exempel på naturprodukter lämpliga som mutmat – färska eller torkade.

  • Animalier: Lunga, vom, lever, kött, strupe, kycklingmuskelmage, fisk (ej odlad fisk/lax).
  • Frukt: Äpple, päron, banan och annan frukt.
  • Grönsaker: Zucchini, aubergine, morot, vitkål, rödbetor och andra grönsaker och rotfrukter.

Det är faktiskt nästan bara fantasin som sätter gränser!

Animaliska torkade naturprodukter finns på de flesta zoobutiker och varuhus. Produkterna ska ha en innehållsförteckning med endast en (1) post: Råvaran. Finns så mycket som en enda tillsats låter du produkten stanna kvar i butiken.

Torkade frukter är utmärkt hundgodis, men de ska vara helt fria från tillsatt socker och andra tillsatser. Man kan också enkelt skiva och torka frukt i ugnen eller i en livsmedelstork.

Bakade kex för hundar kan vara toppen som godis och mutmat. Läs innehållsförteckningen noga; innehåller den något som verkar minsta suspekt så avstå. De ska också vara helt fria från konserverings- och antioxidationsmedel.

Enkla recept på hemgjort hundgodis finns här på Hundmatsbloggen, skriv in ’recept’ i sökrutan.

Undvik att ge hunden människoprodukter, som blodpudding, blodkorv, korv, leverpastej, skinka, köttbullar och andra charkprodukter. Dessa innehåller ofta en lång rad tillsatser som faktiskt inte ens är lämpliga för människor och än mindre för hundar. Små mängder ibland är ingen som helst fara – visst kan hunden få smaka lite leverpastej då och då. Men charkprodukter lämpar sig inte för systematisk användning som mutmat.

Varma hälsningar till alla hundar, och deras människor

AnneLi

—–

Relaterade artiklar (använd gärna sökfunktionen):

– Hundmatsbloggen: Alla antioxidanter är inte lika skapade
– Hundmatsbloggen: Tugga naturligt eller tugga onaturligt
– Hundmatsbloggen: Mina tankar om Chicken Jerkey och Fanconi’s syndrome
– Hundmatsbloggen: Alla antioxidanter är inte lika skapade

Referenser:


[1] Hundmatsbloggen: Alla antioxidanter är inte lika skapade

[2] https://www.petfoodindustry.com/articles/2676-is-a-naturala-glycerin-a-good-petfood-ingredient

[3] Sökning på amerikanska FDA (Food and Drug Administration): https://search.usa.gov/search?affiliate=fda&sort_by=&query=glycerine+fanconi

[4] https://en.wikipedia.org/wiki/Fanconi_syndrome;

http://www.askavetquestion.com/chicken-jerky-glycerin

[5] Hundmatsbloggen: Mina tankar om Chicken Jerkey och fanconis syndrome

[6] Hundmatsbloggen: Alla antioxidanter är inte lika skapade

[7] Denna information fanns tidigare allmänt tillgänglig på australiensiska AVA (Australian Veterinary Association) men kräver numera medlemskap.