Tugga naturligt eller tugga onaturligt?
I en värld där en cynisk foderindustri håller hundarnas hälsa i ett hårt grepp är det väl inte så konstigt att det gått snett även på tugg- och godisfronten. Idag är det tyvärr alltför få hundar förunnat att få tugga på naturliga, oprocessade ben. I stället tuggar många hundar på processade produkter, som består av alla möjliga och omöjliga råvaror och tillsatser.
Råhud
Råhud som blir till tuggprodukter för hundar produceras och bearbetas främst i Kina och i Sydamerika. Utöver det faktum att råhud behandlas med lut och väteperoxid för att inte ruttna omedelbart har även skandalösa upptäckter gjorts, som att råhudsprodukter i vissa länder konserverats med arsenik eller formaldehyd.
Råhudsprodukter innehåller också ofta tillsatser av både färg- och smakämnen. Det gäller även den sorts tuggpinnar som består av mald, sammanpressad råhud. Det finns undantag. Ett fåtal seriösa tillverkare säljer råhudstugg som framställts utan kemikalier.
Även om de är få, så finns faktiskt de veterinärer som varnar för råhudstugg. De menar att utöver risken för att hunden får i sig skadliga kemikalier, har råhuden en förmåga att svälla och kan orsaka kvävning och skada, i såväl svalg som i mage och tarmar.
En sak till som jag skulle vilja varna för är att råhud är väldigt fett. För en fettkänslig hund kan ett råhudstugg bli droppen som…
Man ska också vara medveten om att fetthalten läggs på toppen av allt annat som hunden äter. Det är lätt att glömma bort att räkna in råhud i den ordinarie maten.
Men tandtugg är väl bra?
Många ger sina hundar tandtugg i tron att de gör någonting bra för hundens tandhälsa. Vegetabiliska tandtugg är produkter som påstås främja tandhälsan och förebygga tandsten. De har alla en sak gemensamt; de består huvudsakligen av den ingrediens som är den största orsaken till att hundar drabbas av tandsten och tandsjukdomar, nämligen – stärkelse. Tandtugg baseras så gott som alltid på antingen stärkelserika spannmål eller ren potatis-, majs- eller risstärkelse, med tillsats av vegetabiliskt glycerin[1] för konsistens och smaklighet/sötma.
Exempel på sannat som tandtugg kan innehålla är:
- Spannmål (ibland ospecificerade)
- glutentillsatser (majsgluten, vetegluten)
- lecitin[2] och andra vegetabiliska proteinkoncentrat
- animaliska och vegetabiliska biprodukter
- socker och sirap
- salt
- färgämnen
- smakämnen
- jäst.
Ofta innehåller de dessutom en hel hop syntetiska antioxidationsmedel och konserveringsmedel, som till exempel BHA (E320), BHT (E321)[3])
Tandtuggprodukterna existerar av en enda anledning:
Tillverkarna har insett det lukrativa i att exploatera hundägarnas förtvivlan över att deras älsklingar drabbas av tandsjukdomar som orsakar smärta och lidande och enorma veterinärräkningar. Tyvärr säljs många sådana här värdelösa produkter på djursjukhus och veterinärkliniker vilket förstås är en starkt bidragande orsak till deras popularitet.
Mycket mer finns inte att säga om tandtuggprodukter, annat än att de bör undvikas till varje pris.
Riktiga ben
Många veterinärer avråder bestämt från att ge hundar naturliga ben. Man menar att hundens tänder kan skadas och att benbitar kan fastna eller orsaka skador i hals, mage och tarmar. Och visst, hemska olyckor kan absolut inträffa. Men färre är de veterinärer som avråder från råhudstugg eller vegetabiliska tuggprodukter för att dessa skulle kunna orsaka skador. Och det trots att det är väl dokumenterat att sådana produkter faktiskt kommer med flera potentiella hälsorisker.
Poängen är att det finns risker med både framställda tuggprodukter och naturliga ben. Det som talar för att naturliga ben är ett bättre val är att de förutom potentiella hälsorisker, även har betydande hälsofördelar – något som de framställda benen helt saknar.
Matiga ben
Till matiga ben räknas tunnare ben som hunden kan tugga sönder, med eller utan kött på. Dessa ben är mat och måste alltid räknas in i den totala fodergivan. Samma sak med den mycket feta märgen i märgben.
Exempel på matiga ben:
- hela skrov
- vingar
- nackar från fågel
- revben och märgben från lamm, nöt, vilt.
Rekreationsben
Stora, viktbärande ben, knotor och märgben som hunden inte kan tugga sönder kommer i huvudsak från större djur. Dessa ben räknar jag inte som mat utan mer som rekreationsben eftersom de håller hunden sysselsatt och hjälper till att hålla tänder och tandkött rena. Rekreationsben kan i princip ges obegränsat. Valpar kan också tidigt få lära sig njutningen av att gnaga på ben. Tänk på att märgen i märgben är mycket fet och bör ransoneras.
Alla ben måste vara råa!
Animaliska ben som upphettas får en annan molekylär struktur än råa ben och blir därmed ganska värdelösa som näringstillskott. Biotillgängligheten försämras alltså avsevärt.
Tillagade ben kan dessutom splittras på ett onaturligt sätt och bli vassa och farliga. Den gamla regeln om att så kallade F-ben (Fisk, Fågel, Fläsk) är farliga har sitt ursprung i just detta. Därför måste alla ben vara råa. Strukturen i råa ben gör dem också betydligt mer lättsmälta och biotillgängliga än tillagade ben. Naturen vet som vanligt bäst – råa ben är ju det som är naturligt för hunden.
Det är viktigt att känna till hur den egna hunden beter sig när den tuggar, om den har en tendens att svälja alltför stora bitar måste man vara uppmärksam och kanske plocka bort bitar som skulle kunna orsaka problem.
Hunden klarar dock att svälja betydligt större bitar än vad man kanske skulle kunna tro. Deras svalg och matsmältningssystem är ju anpassat för att kunna ta hand om stora köttstycken, ben och brosk.
Men det är mycket viktigt att hunden får tugga i en lugn och stressfri omgivning. Håll alltid barn borta ifrån hunden när den tuggar! Den naturliga instinkten för hunden, när det är stökigt omkring den eller när någon försöker ta ifrån den födan, är att svälja så fort som möjligt. Så länge den får vara ifred blir det sällan problem, men känner den sig stressad kan den bli frestad att svälja för snabbt. Träna gärna hunden från tidig ålder, med belöning och uppmuntran, att släppa taget när människorna vill ta något ifrån den.
Saker att tänka på med ben:
- Olika ben fyller olika funktioner – matiga ben / rekreationsben.
- Lär känna den egna hundens beteende när den tuggar.
- Ben ska alltid vara råa eftersom tillagade ben kan splittras och bli farliga.
- Hunden bör som regel inte lämnas att tugga ensam.
- Se till att hunden tuggar i en lugn och stressfri miljö.
Alternativa tugg
Om man av olika anledningar inte kan eller vill ge hunden råa animaliska ben så finns alternativa tuggprodukter, som är naturliga och giftfria och oändligt mycket bättre än råhudstugg. Titta efter hjorthorn eller tuggrot, som finns i välsorterade zoobutiker. Var noga med att kolla upp kvalitet och ursprung.
Varma hälsningar till alla hundar och deras människor
—–
Referenser och relaterade artiklar:
[1] https://minhundvillhariktigmat.se/lasochlyssna/godis-ar-ocksa-mat/,
https://minhundvillhariktigmat.se/lasochlyssna/mina-tankar-om-chicken-jerkey-och-fanconis-syndrom/
[2] https://www.dogsnaturallymagazine.com/5-things-all-dog-owners-should-know-about-lectins/
[3] https://minhundvillhariktigmat.se/lasochlyssna/alla-antioxidanter-ar-inte-lika-skapade/